An example search has returned 50 entries

’Ashiiké yázhí nináádaa’né.

boys young pl-3-play.R
listenloadingplaying

The boys are playing again.

’Ayóo deesk’aazgo beeldléí ditánígíí biih násh’nah.

very cold-GO blanket 3-thick.NI-ÍGÍÍ 3-into 1-crawl.R

’ałdó’

’Áshįįh Bii’ Tóodi níyáago dził bąąh hanáádeesh’nah.

Salt.Lake.City-at 1-go.P-GO mountain 3-on again-1-climb.R
listenloadingplaying

When I go to Salt Lake, I will climb mountains again.

Ch’éénísh’į́įgo náá’deeshtł’óół nissin.

out summer.GO 1-again.weave.F 1-desire
listenloadingplaying

I want to weave again when summer returns.

Chidí naat’a’íísh hooghan yikáá’góó ch’éta’ ’éí doodago daats’í dził yąąhgóó ch’ét’a’?

airplane-Q house 3-over-along 3-fly.P TOP or perhaps mountain 3-over-along 3-fly.P

Chidí k’adę́ę yichxǫǫh lágo naháłnii’.

car almost 3-fall-apart.I altered 3-1-buy.P
listenloadingplaying

I bought a car just as it was about to fall apart.

dadoohsį́į́ł

pl-3DO-2dpl-eat.it.F

Daniel hahgosh hidilníísh?

Daniel when-Q 3-start.work.I

listenloadingplayingSpeaker: Natalie R. DesideriolistenloadingplayingSpeaker: Lorene B Legah

When does Daniel go to work?

dashoołbéézh

pl-3DO-2dpl-boil.it.P

deiyą́

pl-3DO-3dpl-eat.it.I

Dibé ła’ yóó’ ’íínilgo k’adę́ę ’e’e’aahgo ch’ééh naanááshwoł.

sheep some away 3-1-lose.P-GO almost evening in.vain 3-after 1-run.around.P

didadołjeeh

pl-3DO-2dpl-start.fire.I

didoołhįh

3DO-2dpl-melt.it.F

didííłjéé’

3DO-1-start.fire.P

didíłjeeh

3DO-2-start.fire.I

Díí dziłígíí shádi’ááh bich’ijígo ’ałkéé’ ’adíítąąd.

this mountain-Comp southward 3-toward-GO one-behind-another 3Pl-scatter.NP
listenloadingplaying

These mountains are strung out, one behind the other toward the south.

doołbish

3DO-2dpl-boil.it.F

dołhį́į́h

3DO-2dpl-melt.it.I

dííníłhį́į́’

3DO-2-melt.it.P

Ha’át’éegoshą’ ’ayóo náníldzid?

why-Q very 2-fear.I
listenloadingplaying

Why are you afraid?

hadazhneeshchaad

pl-3DO-4dpl-card.it.(as.in.wool).P

Hastiin dóó ’at’ééd ha’át’íí lá ’áyiilaa?

man and girl what Q 3-3-make.P
listenloadingplaying

What did the man and the girl make?

Hastóíí dóó sáanii k’inááda’didlé.

3-men and 3-women planting.again.PL.R
listenloadingplaying

The men and women are planting again.

há’at’é-P.ENCLITIC

where. The expressions formed with ’há’at’é-’ either appear with a postpositional enclitic (also with the subordinating complementizer ’-go’, which we listed separately)

háagi

listenloadingplaying

where at (specifically)

Háágóó shą’ díníyá?

where-to.Q 2-go.F

Hooghan bikáá’ dah si’áánígíí biyah danii’áago ’ádíílį́į́ł ’áko hooghan doo ałhiinídoołdas da.

hogan 3-on up 3-sit.SPN-ÍGÍÍ 3-under pl-3-extend.NP-GO 3-2-make.F so hogan NEG RECIP-3-collapse.F NEG

K’idadeelyáá nit’éé’ t’óó daazgan, háálá doo nahałtin da.

1pl-plant.P past just 3pl-dry.SPN, because NEG 3-rain.CI NEG

Mósí yázhí chizhtah yiyah yílwod.

kitten woodpile.among 3-under 3-run.P

Na’nííshee’ dóó k’ad éí dah ’iishtł’ó.

3-1-warp.P and now TOP up 3-1-tie.DI
listenloadingplaying

I prepared the warp and now I’m putting it up.

naashłé

3DO-1-carry.a.ropelike.thing.around.I

Nádí daats’í ’éí doodaii’ nideezhí daats’í bááh ’íidoolííł?

older.sister perhaps or younger.sister perhaps bread 3-make.F
listenloadingplaying

Is your older sister or your younger sister going to make bread? / Maybe your older sister or your younger sister is going to make bread.

Náhookǫsdę́ę́’ níłch’igo ’ayóo deesk’aaz.

north.from breeze-GO very cold.SPN

Nichidí lá háadi nííníłbą́ą́z?

2-car where-at-Q 3-2-park.P

nidasoołkáá’

pl-3DO-2dpl-investigate.it.P

Nimá yázhí bighangóó díílwoł dóó ’áájí ’awéé’ baa ’áhólyą́dooleeł.

your aunt 3-house-to 2-run-and that-way baby 3-for 2-care.CI FUT

Shá bíighah yáshti’ lá.

sun proportionate 1-talk.I DISC

Shi’dizhchį́į́ yęędą́ą́’ ’éí tsinaabąąs dahólǫ́ nt’éé.

1-pass-born.P past TOP wagon 3-with pl-3-drive.I pl-be.NI past
listenloadingplaying

Wagons were around during the time I was born.

Shimá bílájish chiideesh’įįł, hááláayóo deesk’aaz.

1-mother 3-gloves 3-1-use.F because very 3-be.cold.P
listenloadingplaying

I am putting my mother’s gloves on because it is cold.

Shimá sání lééchą́ą́’í tsin bee nidiiłhaal.

1-grandma dog stick 3-for 3-1-hit.P
listenloadingplaying

My grandma hit the dog with a stick.

T’áá ’ákwíízhíní tó dah siyínígóó ’ałnánáshdááh.

every summer lake-toward again-1-go.R

T’iis Ts’ózídi shicheii bidááh níyá.

Crownpoint.at 1-grandfather 3-meet 1-walk.P
listenloadingplaying

I met my grandfather at Crownpoint.

Tsé bikáa’gi béésh dah si’ą́.

rock 3-on-at knife up 3-sit.SNP

Tsékooh biniit’aají łįį’hoł sizį́į́go binísá.

canyon 3-barring.to.a.point horse 4-with 3-stand.SPN.GO 3-1-caught-up.P
listenloadingplaying

I caught up with him sitting on his horse at the canyon.

Tsinaabąąs bee nida’abąąs yę́ędą́ą́’ shi’dizhchį́.

wagon 3-with pl-3-drive.I past 1-pass-born.P

yishtł’ó

3DO-1-weave.it.I

yishóóh

3DO-3-brush/comb.it.I

Yiską́ągo nighandi naadeeshááł.

tomorrow 2-home-at 2-to-1-go.F